Gymnasielärarnas samarbete stärks när gränserna mellan läroämnen suddas ut

25.08.2020

”Som studerande är det kul att se dialogen mellan lärare om samma tema men med olika ämnen som utgångspunkt", säger Abiturienten Julia Huovinen från Brändö gymnasium. 

Nästa höst kommer begreppet gymnasiekurser vara ett minne blott när den nya läroplanen gör entré tillsammans med termen studieavsnitt. I Helsingfors kommer samtidigt ett så kallat ämnesövergripande studieavsnitt på temat klimat att införas. Just nu testar gymnasielärarna hur samarbetet över ämnesgränserna bäst kan genomföras. 

”Jag tycker det är jättebra att det ämnesövergripande studieavsnittet har temat klimat. Vi visar våra ungdomar att vad de gör och tänker kring klimatet har betydelse. Det är ett aktiverande ämne.”

Det säger Joel Gräfnings, lärare i bildkonst, media och ung företagsamhet vid Tölö gymnasium.

När den nya läroplanen träder i kraft år 2021 ska Helsingfors alla gymnasier erbjuda ett ämnesövergripande studieavsnitt med temat ”Ett kolneutralt Helsingfors 2035”. Temat bygger på Helsingfors stads mål att vara klimatneutralt år 2035. Det som i den nya läroplanen kallas för studieavsnitt motsvaras ungefär av kurser i dag.

Även om det ämnesövergripande studieavsnittet om klimat blir aktuellt först nästa år erbjuder de flesta gymnasier redan i år mer eller mindre ämnesövergripande kurser på temat klimat.

Vad som ska ingå i de ämnesövergripande kurserna, och senare i det ämnesövergripande studieavsnittet, får gymnasierna själva bestämma. I Tölö gymnasium planerar Joel Gräfnings innehållet tillsammans med en lärare i biologi och humanekologi och en lärare i matematik och kemi.

”Vi tar också hjälp av våra studerande för att skapa helheten. I år arbetar studerande i olika kurser med tre scenarier för hur samhället kan tänkas utvecklas på ett teknologiskt men också på ett samhälleligt plan, på grund av utmaningar som klimatförändringen skapar. Målet är att utgående från detta ordna en temadag som kan hjälpa oss att producera stoff för nästan höst.”

Joel Gräfnings säger att han understöder planerna på ämnesöverskridande studieavsnitt i gymnasiet. ”Jag tycker helhetsskapande undervisning är viktigt. Även om det inte helt går ihop med studentexamen, där eleverna skriver ett ämne åt gången".

Utbyte av erfarenheter

Joel Gräfnings och hans kollegor ingår också i ett projekt vars syfte är att kartlägga hur det ämnesövergripande studieavsnittet med klimattema bäst kan arrangeras. 

Riina Ståhlberg är projektansvarig och pedagogisk sakkunnig vid fostrans- och utbildningssektorns utvecklingstjänster. Hon säger att gymnasielärarna som deltar i projektet får ta del av de andras erfarenheter av att planera ämnesövergripande kurser.

I projektet ingår fler distansträffar så att lärarna kan hålla koll på hurdana ämnesövergripande kurser som redan förverkligats och vilka försök som görs detta läsår.

Målet är att synliggöra hur samarbetet går till i praktiken, när målsättningar inom olika ämnen och olika lärares sätt att undervisa ska jämkas samman.

”Ämneslärare i gymnasiet har traditionellt sett självständigt undervisat sina egna ämnen. Den nya läroplanen uppmuntrar lärare att samarbeta mer än tidigare”, säger Ståhlberg.

Utgångspunkten i ämnesövergripande studieavsnitt är att öka synergin mellan läroämnen och minska splittringen i gymnasiestudierna. När lärarna planerar undervisningen tillsammans är det möjligt att minska överlappningar i både innehåll och bedömning.

Kompanjonlärarskap inte helt obekant

Just nu testar lärarna alltså på att skapa nya modeller för så kallat kompanjonlärarskap. I praktiken innebär det att de tillsammans kommer överens om målsättningar och innehållet i kurserna och hur det praktiska ska skötas. Dessutom ansvarar de för bedömningen tillsammans.

Abiturienten Julia Huovinen från Brändö gymnasium har fått uppleva kompanjonlärarskap och ämnesövergripande kurser på nära håll. I våras deltog hon i en kurs om förintelsen där psykologi kombinerades med historia. Fem lärare från Brändö gymnasium och Tölö gymnasium höll i trådarna för kursen.

”Eftersom lärarna var så många fick vi mycket stöd i vårt grupparbete av den lärare som ansvarade för smågruppen”, säger Julia Huovinen.
Fördelen med ämnesövergripande studier är enligt Huovinen att samma innehåll inte upprepas i olika kurser.

Hon säger att det i framtiden kanske kunde vara möjligt att kombinera ämnen som historia och modersmål eller litteratur och kulturhistoria.

”Som studerande är det kul att se dialogen mellan lärare om samma tema men med olika ämnen som utgångspunkt.”